Så är den här igen, Almedalsveckan. Hatad och älskad. I år har metadebatten om vad Almedalen är och vad den varit bra för kommit igång redan innan veckan ens börjat, delvis på grund av Maria Wendts bok Politik som spektakel. Jag läser den för fullt, kommer återkomma till den. Det lär bli mer debatt, inte minst tack vare Martin Borgs blogg om slöseri, där han uppmanar alla att rapportera in tillfällen då skattemedel slösas bort under veckan.
http://www.bokforlagetatlas.se/2012/06/14/politik-som-spektakel/
http://www.makthavare.se/2012/06/29/skattesloseri-i-almedalen-efterlyses/
Båda dessa debattskapare fokuserar på politiken, och ikvällens Rapport kl 21 talade man om ”politikerveckan”. Här är en del av problemet tror jag. Åtminstone förra året var det näringslivet som arrangerade flest seminarier, inte politiska organisationer! Det finns inte bara en Almedalen. Det finns många Almedalar, många sätt att se på detta arrangemang.
Här finns i alla fall två välbekanta saker. Folk i fel sorts skor samt organisationer och personer med hög svansföring.



